Starý Smokovec - Slovak Paradise/Brezno
Så var det vår sista morgon i Starý Smokovec. Vi hade egentligen inte superbråttom så vi njöt av vår frukost i solen och jag tog in orden på duken... :)
Selma var som vanligt taggad på vart vi skulle ta vägen nu! Igår hade hon motvilligt närmat sig bilen när vi skulle hämta lite grejer. Då var hon nog lite trött på bilåkandet, men nu var hon redo igen.
Fördelen med att ta bilen är möjligheten att få vila ögonen på de vackra landskapen som susar förbi.
Innan vi kom fram till nästa boende skulle vi passa på att vandra i Slovak Paradise.
Började komma upp en bit och såg ut över de slovakiska skogarna.
Här togs en del bilder med vanliga kameran som jag tyvärr inte laddat upp än. Det var en rätt så häftig utsiktsplats här, men man fick vara försiktig!
Trötta och framförallt var jag väldigt svettig! Selma är en kämpe!
Vi skulle passera den lilla ängen där nere på vägen tillbaka.
Älskar hur miljön ändras. Men många partier fick kameran stoppas undan. Det hade varit kraftiga skyfall tidigare som gjort stigarna instabila. Vi skulle klättrat högre upp egentligen, men ansåg att risken för skador både på människa och hund var alldeles för stora, så valde att skippa det denna gången.
Brukar bära Selma över dessa, främst för att jag är rädd att hon ska råka slita av en nagel. Ibland fick hon "gå försiktigt" över. Så duktig tjej som lyssnar.
Dessa bäckar, forsar och floder brukar annars vara vackert turkosa och med vansinnigt klart vackert, men de senaste skyfallen har istället färgat dem bruna...
Vy från den lilla ängen som vi tidigare stått där uppe och sett ner på.
Paus för mackor och vätskeintag. Selma tycker det är den sämsta delen av vandringen.
Selma fick zoomies, ringade in en buske med jättehöga brännässlor som hon sedan lade över mig. Det gjorde så svinigt ont! Throwback till när storebrorsan knuffade in mig i massor av brännässlor när jag var liten. Hade dessa utslag över heeela kroppen då!
Selma var nöjd med promenaden och somnade gott. Vi hade två fläktar där bak som blåste på henne, samt kylmattan. Dessa uppskattades!
Passerade Chmarossky viadukten.
De gillar kablar på detta stället.
Så var vi framme på vår boende i Brezno. Det hette Red Deer och låg "mitt ute i ingenstans". De hade både restaurang och bar, så en natt skulle vi nog klara oss.
Red Deer är ett trestjärnigt hotel som ligger i något som kallas Low Tatras. Det är 5 km till Brezno centrum.
Engelska för eliten. Men så var det lite svårt att kommunicera också! Kvinnan som satt i receptionen kunde ingen engelska! Tur man ändå lyckas göra sig förstådd 😁
Red Deer var kanske mest "känd" för sina konstverk av gammalt skrot. Måste ändå säga att de var lite fräcka!
De hade även något de kallade för minizoo där de hade en mängd olika djur i samma lilla hage och med tveksam djurhållning.
Från vänster om jag fattat det rätt står här ponny nr 1, den andra ponnyn heter Lola, fåret Fifi och laman Miki. Grisen i bakgrunden heter Pašika och den andra geten vete tusan :)
När mamma vill spara in några kronor istället för att ta dig till frisören.
Red Deer hotel i Brezno.
Restaurangens uteplats var ändå helt okej. Blev bästa kompis med ett litet barn som var där med sin familj. Ungen på kanske 3 år kunde givetvis inte ett ord engelska, men i lyckades kommunicera ändå! Hon var nog mest intresserad av Selma och hon fick pommes av mig som hon kunde ge henne med skräckblandad förtjusning. :) Robin åter igen: måste du bli vän med alla?
Och kycklingburgaren var helt okej likaså...!
Kvällen erbjöd ändå en ganska behaglig solnedgång och det kändes som att resan var både evig och att den alldeles för snart skulle vara över.
När man reser såhär och försöker tänka på vart man ska, hur länge man planerar att köra, man har en budget, det ska vara hundvänligt samt ha eget badrum - då kan man hamna på lite annorlunda ställen. Detta stället är kanske just ett sådant jag inte skulle rekommendera! Men samtidigt är jag tacksam för erfarenheten. Det väcker ändå en härlig känsla inombords när jag ser just denna bilden på solnedgången. Jag är så sjukt tacksam att jag får uppleva allt detta medan jag har hälsan hyfsat i behåll.
