dr Drömmar

Den där oron som alltid funnits inom mig. Rastlösheten. Mina bestämda åsikter att allt ska vara på ett visst sätt. Allt kan bara ändras sådär. Allt jag sagt att jag aldrig någonsin skulle... Jag tar tillbaka det. Never say never. Sanning i det. Brutit beteendemönster o valt att göra annorlunda. Så otroligt skönt. En helt ny sorts sinnesfrid. Och Robin med sitt konsekventa sätt, sin förmåga att inte vara medberoende o starka karaktär hjälper mig mycket. Saker som för mig varit "livsviktiga" spelar inte längre någon större roll. Som en tokdoktor sa till mig; allt du inbillar dig att du har kontroll över klamrar du dig fast vid. Om det så handlar om en sån enkel sak som hur glasen ska stå i skåpen. Jag ser tendenser att jag vill sätta Robin på en piedestal, som jag gjorde med Marcus. Men som tur är så gör även han något korkat emellanåt som återinför känslan av att vi är precis jämställda. Han är inte bättre än mig o även han har sina brister o demoner. Men, herregud den mannen. Som driver mig till vansinne o som jag håller så innerligt kär! Som barnen älskar... Jag behöver inte längre huset på landet. Jag behöver huset där vår familj kan må gott o leva ett behagligt liv. Det kan till o med få vara ett radhus om det krävs, men bara det finns rum för oss alla o en trädgårdsplätt så är jag nöjd. Jag kan tänka mig ett 7-16, mån-fre. Att få ha vardagsrutiner, att få komma hem o laga mat med mina älsklingar varje kväll. Att få helgerna ledigt att hitta på saker. Bli en väldigt osvensson svensson. Jag vill på utflykter o resor med barnen. Se dem sitta med läxorna medan vi lagar mat. Vi lagar alltid maten tillsammans & fasen vad skönt det är. Vi har kul ihop, hittar på udda kreationer. Även om Robin kanske är den huvudansvariga kocken, så hjälps vi åt. Detta kanske är saker som folk tänker "men det är väl självklart?!" men nej... Det är så små detaljer som är helt avgörande för mig. Som får mig att brinna o mitt hjärta att värka. 
Nej. Nu behöver jag komma igång med denna dagen. Väldigt svårt att göra något vettigt när det är så ljuvligt att sitta på balkongen o steka fläsket. Hoppas min kropp minns Fuerteventura o lägger på brännan snabbare ;)

Mycket

Så high and low. För en gångs skull inte mitt humör, utan livet i sig. Jag tänkte jag skulle få göra mina egna val, men livet slängde en hög med alternativ över mig o en deadline. Helgen har inneburit att man bestämt sig för vissa saker. Vi har blivit säkrare på vilka vägar vi vill gå. Nu ska det bara drivas igenom. Vissa händelser har gjort att vissa beslut blir lättare att ta. Vissa händelser har även gjort mig mer säkrare på min sak.
Helgen har inneburit att man växt. Läkt. Tagit ett steg till.
I fredags vandrade vi kycklingleden. Pausade på att stanna till o lyssna till skogen. Känna stressen rinna av...

Ett annat stopp blev vid Vänerns strand. Lade oss på klipporna en stund o filosoferade om livet medan vi lyssnade på vågornas kluckande. Stunder av stillhet....

Efter lite klättrande fick vi njuta av utsikten o tog en paus i ett vindskydd. Varmt o skönt o perfekt vandringsväder även om naturen var i det våtaste laget på sina ställen.
Solen började gå ner o vi avslutade vår runda. Den var inte den längsta turen, men med kuperad terräng så blev det ett träningspass. 
Efter en kämpig lördagsmorgon kunde vi unna oss lite mer terapi. Tog oss ut en stund på hojen (blev visst en 43 mil eller så). Först styrde vi kosan mot Ludvika.I Ludvika vart det liten lunchpaus bestående av surdegstoast o kaffedrycker på Café Engel. Maten var ok, personalen tveksam. Den ena servitrisen gjorde väl åtminstone ett tappert försök att framstå som professionell. 
Vidare styrde vi mot Hagfors. Blev lite bensträckare o passade på att njuta av de olika scenerna i den värmlänska naturen.Passade även på att svänga förbi stugan där de hade gallrat ur o sabbat halva vägen in.
Körde sedan mot Sunne o tog av så vi körde "Nilsby-sidan" hem mot Karlstad.
Robin stod o övervakade pärlan då hon hotade att smita (rullade bakåt en aning). Ser väldigt koncentrerad ut på sin uppgift. :)
Kvällen avslutades med kall öl o matlagning med barnen. Blev jättegott tillsammans med gratäng/potatiskroketter. Nu ska jag jobba igen. Sen två dagars "ledighet" :)

Fåfänga & åldersnojjor

Hängde med Malin igår o vi pratade om allt mellan himmel o jord som vi brukar o fick oss några förlösande skratt. Bland annat pratade vi om hennes kommande tränings-resa till Kroatien (hon & en tjej till samt deras män ska hålla i en sådan på två båtar. Stackare.), vi pratade träning, hennes salong, kunder (klientel), behandlingar o gästspelandet på Karlstad hudklinik. Skulle aldrig påstå att jag varit typen som varit intresserad av trender & skönhet i den bemärkelsen, men märker nu hur saker ändå börjar krypa på... Som min viktnojja, hälsan, träning, allmänt hålla kroppen fräsch osv... Men jag BEGRIPER inte hur folk hinner?! Eller har råd! Jag har komprimerat mina dagar till typ 3 arbetsdagar i veckan så de går ju bort, men resten av min lediga tid, jag hinner ändå inte med allt! Det ska skötas hushåll, det ska fixas med barn o lagas mat o ovanpå det ska man vara tip topp med träningar o diverse skönhetsbehandlingar, plus att man ska vara en närvarande mamma/fru/älskarinna/bästa vän. Klämkäck, smart, rolig o översocial. Hur gör de?!?!? Och det ska skötas om hus o trädgård o man ska hinna resa, skaffa båt/fyrhjuling/vattenskoter/motorcykel o använda dessa flitigt. Är helt slut....
Nu ska jag hämta Ellie. Vi ska finna arbetsskor till mig i sedan har jag lovat henne en fika på bergvik. Därefter blir det läxläsning, städning, matlagning o allt annat som behövs fixas innan man tillslut rasar ihop. 
Hur gör folk.... Knarkar o skiter i sömnen? Har en rik man o får vara hemmafruar? Nej... Är rätt säker på att folk jobbar också. På klämkäcka statusjobb med bra betalt. 
Jag är fascinerad. Någon som vill dela med sig av hemligheten? Mina tips är nog; utbilda dig ordentligt, skaffa jobb o ge fan i att skaffa barn.