Oförskämt glad - trots allt!
Det är måndag, så det betyder att jag fått jobba! Lotta har tackat mig flera gånger idag för att jag kommer. Känns som att jag inte är helt ute och cyklar då! Jag trivs jättebra där och jag tycker det är värt de extra milen.
Solen skiner, det är grönt ute och jag är förälskad i livet igen! Vikten börjar dala och jag har en sån märklig känsla där jag har en sjukdom/skada som gör mig onormalt trött (en trötthet som gör att jag kan somna ståendes och som inte kan sovas/vilas bort) samtidigt som jag känner mig sprallig och full av energi! Av de dryga 20 kilona i övervikt, så har drygt 3 försvunnit på 2 veckor redan. När smärtan börjar avta och några kilo till försvunnit så kommer jag att orka träna som jag gjorde igen och då kommer det gå ännu snabbare. Är så jävla pepp!
Nu ska jag plugga inför kommande terminologiprov men först måste jag göra klart kodningsarbetet och lämna in. Stressigt nu de sista veckorna och snart får jag packa på riktigt!
I helgen var jag värdinna på bästa vännens 40-fest. Ett uppdrag jag i verkligheten inte mäktade med och det tog styggt. Hade min läkare vetat om det hade hon skjutit mig. Jag vet att det kommer bita mig i röven men "jag ska bara...".
Nu kan jag åtminstone lägga cancern bakom mig en stund. De har tagit bort den (efter hur många operationer?) och eftersom den är aggressiv så kommer jag kallas mycket tätare så vi fångar den direkt när den visar sitt fula träna igen.
Världens bästa läkare på neurologen tar hand om mig och kanske vi får ordning på den skiten också! Så skönt att veta att skolan och läkarna där har min rygg. Men nu ska jag bara försöka överleva över sommaren, så tar vi nya tag innan skolan börjar.
Mina blodprover däremot. Kroppen stänger av och vi har kört alla möjliga tester. Är sönderstucken av alla prover man får lämna och alla venkatetrar efter akutenbesöken. Fick tillbaka nu att jag åtminstone inte har HIV - det var ju för väl! Då är det bara en massa annat som ska uteslutas.
(Misstänker att läkaren skrivit ut detta själv för ingen V-admin skulle slakta en mening så!)
Jag pausar från alkohol och är duktig med maten. Sockerabstinensen är över och inte ens under PMS/mensen blev jag sötsugen! Win!
Nej, men jäklar vad jag prokastinerar nu! Bäst att plugga :)
