neverletmego

Jag kan ju redan nu varna för att detta inlägg kommer till stor del bestå av bilder som jag har tagit när jag bara går runt i ett lyckorus och njuter av det mäktiga landskap som omger mig! 

Vi var uppe med tuppen för att hinna med den första bussen upp till Örnnästet. Jag kände att vi gjorde ett smart val för när vi kom fanns det gott om parkeringar och enbart några få var tidigare ute än oss. När vi var klara med vårt besök var parkeringen full och busslass med människor vällde in.

Och för er som undrar: hundar ÄR välkomna!

Till Örnnästet tar det cirka 30-40 minuter med bil. Från Obersalzberg där vi parkerade bilen gick det sedan specialbussar upp till Örnnästet då man inte får köra egen bil ända upp. Alternativet är att ta en vandring. Många tar bussen upp till hissen och sedan vandrar antingen upp till Örnnästet eller från och ner igen.

Bussbiljetter köpte man vid parkeringsplatsen och kostar ca € 16 ToR per person. 

Det tar cirka 20 minuter att ta sig upp och bjuder på en svindlande utsikt!

Bussarna stannar vid en parkering som ligger på  1700 meters höjd. Här är vi vid början på den 124 meter långa tunnel som går rakt in i berget. Även om arkitekturen kommer från något mörkt, så är den ändå vacker.

Det var en speciell känsla att få vandra den långa tunneln och tänka vilka som en gång vandrat här...

I slutet av tunneln fanns en sorts vänthall där en "förgylld" hiss som skulle ta oss de återstående 124 metrarna upp till själva byggnaden. Vi stod som packade sillar på vägen upp men på tillbakavägen var det bara vi och hissoperatören som tillät oss att fotografera. Dessa foton ligger dock kvar på kameran och alla dessa bilder kommer jag förmodligen ladda upp i en "part two" framöver.

Det sägs att denna elstad ska ha varit en gåva från Mussolini. När de intog Örnnästet förstod nog soldaterna att detta skulle gå till historien, så många passade på att ta "souvenirer" och hackade loss bitar från spiselkransen. Därför har den utseendet den har idag.

Idag är Örnnästet -förutom en turistattraktion- även en restaurang. Jag har sett bilder och videos som Eva Braun själv filmade här och det känns surrealistisk när man jämför med dagens restauranginredning.

Men när man flyttade fokus till utanför fönstren så förstod man varför man ville vara här...!

Inte bara jag som var hänförd av utsikten....!

Nu följer en serie bilder som får tala för sig själv. Jag skulle kunna stanna här....!

Vet inte vad hennes uttryck står för...?

Ellie sprang runt med kameran. När jag och Robin diskuterade om huruvida hon haft nåt utbyte av upplevelser så konstaterade vi att det märks tydligt när hon är intresserad: hennes mobil syns inte till - vilket den inte gjorde här!

Så många nya platser att nosa och kissa revir på...!

Ville ta en fin bild på Ellie med utsikten i bakgrunden....

....Men det hände nåt...!

Nedan följer bilder tagna på vägen från Örnnästet och Obersalzberg till Salzburg.

Saga och Kevin kommer gåendes och jag ser tillfället att få ta en fin bild och jag utbrister "jag vill ta en bild på er!"

Och barnen stannar och bilden såg genast bara konstig ut! :D

Tillbaka till Salzburg och vi har hela dagen kvar! Så vi går tillbaka till rummet, barna vilar en stund medan jag och Robin sticker iväg till Billa (mataffär) för att köpa med en lättare lunch.

Lättare fick det bli, då det blev olika bröd, kringlor, Nutella och annat halvdant. Nåja, skulle få bli en ordentlig middag till kvällen.

Här bodde vi på Hotel Drei Kreuz som är ett 3-stjärnigt hotell som bara har 24 rum och man får köpa till frukost, vilket vi gjorde vår första morgon. Parkeringen fanns tyvärr några kvarter bort men det fanns en avlastningszon utanför så vi slapp bära allting.

Det är bara 10 minuters promenad från den gamla stadskärnan.

När man är på väg till gamla stan och ska till att korsa Salzach så möts man av denna syn.

Utsikt över Residenzplatz och fontänen Residenzbrunnen som uppfördes av Tommaso di Garona mellan 1656 och 1661.

Utanför Salzburgkatedralen (Dom zu Salzburg) som ligger vid Domplatz, mellan Residenzplatz och Kapitelplatz. 

Utsikt över Kapitelplatz och statyn "Sphaera" från 2007 av Stephan Balkenhol.

Den är cirka 9 meter hög och föreställer en man med en neutral pose uppe på en gyllene glob. Denne mannen skulle kunna vara "everyman". Balkenhol har gjort en kvinnlig motsvarighet som står 140 meter hög och heter "The woman in the Rock". Ingen av figurerna berättar dess historia. Det verkar dock som att de reflekterar verkligheten och vardagen. Det sägs att hans skulpturer befinner sig på en tunn linje av igenkännande och tvivel, närhet och distans.

Utsikt över Salzburgkatedralen. 

När det var 30 grader varmt så var det lite av en utmaning att klättra i "finskor" upp till Festung Hohensalzburg. Det var skönt att stanna upp i skuggan en stund.

Även om vi blev snåla och inte betalade för att ta oss in på själva området, så fanns det tillräckligt med utsikt att njuta av ändå!

Det är lätt att känna sig liten nedanför dessa byggnadskomplex.

Saga tar in utsikten över Salzburg. 

3 av 5 var vi som klättrade runt lite. Fantastisk utsikt åt båda hållen!

Här ifrån kunde vi även få ett annat perspektiv över "Sphaera".

Ett måste är även att besöka Friedhof St. Peter som är en medeltida kyrkogård med katakomber. När jag googlade runt innan resan var det många som påstod att det var inträde till själva kyrkogården, men vi knallade bara rakt in och kunde inte finna någnstans att betala nåt inträde.

En otroligt vacker kyrkogård med så många vackra detaljer att man kunde ströva runt där i evigheter även fast den liten. Kändes som man hela tiden såg någon ny detalj.

Däremot var det inträde på 2€ p.p. till katakomberna som man betalade till en kvinna precis vid ingången till dem.

Efter kyrkogården strosade vi runt rätt planlöst och vandrade förbi denna vackra byggnad. Jag tror det är någon form av konserthall.

Ett måste när man besöker Salzburg - Mozarts födelsestad! - är att prova Mozartkugel! Och den ska inte köpas på någon av alla turistshoppar. Så vi hittade ett lite ställe som låg lite utanför all turism som är det konditori som gjorde originalet. 

Paul Fürst var den som gjorde den nu världskända Mozartkulan och hans barnbarns barn (?) Martin Fürst är den som numera driver företaget sedan 2015. Det finns allt som allt 4 caféer/butiker: Originalplatsen på Alter Markt, Mirabellplatz, Ritzerbogen och är på Getreidegasse.

Strax bortanför ligger Marienbrunnen där vi satte oss för att avnjuta (?!) denna konfekt.

Ja, hur mycket mer "familjefoto" kan det bli?!

Så, upp till bevis. ÄR den verkligen så god? Ja, men absolut som en godbit till kaffet kanske men inget man köper en påse full och äter till lördagsmyset. 

Saga fick svalka sig med en Radler och har aldrig haft så kul!

Efter detta rörde vi oss tillbaka mot hotellet för att finna någonstans att äta denna kväll. Vi stannade för att kasta lite macka vid Salzach, inspirerade något barn som kom med stenar till Ellie som visade sig ha en dold talang för detta! Gick vidare mot hotellet och stannade på något som hette Tokyo och var en japansk restaurang med fantastisk god mat!

Det fick avsluta kvällen och nästkommande morgon skulle vi styra vidare mot Italien och på vägen dit skulle vi köra genom Grossglocknerpasset!