Min måndag!

Tillbaks på jobbet. Fullt ös mot helgen o 3 veckors "semester". Söndagen var det jobb & psykbryt. O än en gång visade Robin mig varför han är så fantastisk! En nedåtspiral som vanligtvis hade sugit livet ur mig en längre period, bemötte han & lyfte mig ur på någon timme! Söndagen slutade bra. Och jag mår fortsatt bra i psyket även om de flesta där hemma känner av en smygande viros. Slår vad om att så fort jag stämplar ut på fredag kväll så kommer febern som ett baseball-trä rätt i ansiktet!
Hoppas på att kunna byta helg med Marcus för då är tanken lägenhetsvisningar i helgen,  plus oxhälja på lördag, svärfar kommer upp & på söndag ska han & Robin åka MC medan jag får behandling av bästa Malin samt leka med Maria & Sonja som är i byn en stund. På måndag får vi nycklarna (!!!) O vi ska måla o ha oss. Snickaren kommer på fredag o ska kolla över inför bygget av Ellies rum (som vi igår fyndade en skitfrän matta på Mio till!) & efter ska vi styra till Perstorp för att hämta hem köksmöbler & annat. Veckan därpå på tors (?) kommer mor o far upp & ska hjälpa till med tapetsering & vi ska passa på att gå ut o käka & se på hockey. Känns som att dessa tre veckorna kommer att försvinna i ett trollslag! Ska försöka dra några extrapass på frysen när det går/behövs. Men jag hoppas ju även på OP-tid i okt/nov. 
Sitter här med känslan av höst. Minns vart i livet jag befann mig för ett år sedan. Allt jag lärt mig under året som gått då. Allt jag lärt mig under året som gått sen dess. Jag ler & är alldeles varm & pirrig inombords. Och jag är så förälskad i denne man! Fast han driver mig till vansinne på gott o ont. Han utmanar mig. Mitt psyke, intellekt & hela min världsbild. Han får mig att växa, sträva framåt & bli ett bättre jag. Lite som i det militära: bryt ner - bygg upp. Fast i detta fallet handlar det om att bryta ner de gamla murarna. Be mina demoner att hålla käften & få mig att förstå att inte alla är av ondo.... No bullshit.
Nu ska jag jobba vidare. Dagdrömma om livet.