Att kämpa med psykisk ohälsa

Idag känner jag tydligt hösten i luften även om solen lyser på en klarblå himmel. Ljuset är annorlunda nu... Undrar om jag kommer känna det i Grekland också? Jag känner redan hur känslan av detta land sprider sig i mig. Den dragningen... Det är ett lugn. Och även om man vandrar på gator med folkvimmel och turism, så är det ett annat sorts lugn... När dagen tar farväl med magiska solnedgångar och natten blir svart på ett annat vis än här och man ser ut över det stjärnspäckade himlen som får sällskap av utspridda stjärnor av ljusen från hemmen på kullar och berg.

Fler framsteg jag har gjort är att jag har blivit mycket bättre på att inse när jag är i en psykotisk period. Jag har också kunnat förstå vad som troligtvis har triggat denna perioden. Nytt (tillfälligt) jobb, nya rutiner, ny stress, bröllopet, slutat nytt jobb, börjat ny utbildning, nya människor, nya rutiner, renovering, allt byggande här och den krisen och att jag o robin hamnade lite i otakt (vilket vi har haft en fint samtal om och löst). Så att mitt psyke är helt av banan med längre depressiva episoder som kan explodera i maniska utbrott som resulterar i storgråt och att jag kraschar. Men vi håller ut och tar oss igenom detta med.
Sjukt taggad på utbildningen som verkar kunna bli hur kul som helst!
Sjukt taggad på att få komma "hem" till Grekland igen. Att få hoppa på färjan och ta oss till en ö. Att vara på samma ö i en vecka känns lite sådär, men samtidigt är den full med saker att utforska och byar att besöka så det känns som om den kan påminna lite om Paros.
Men idag är jag gräsänka. Det blir att åka på klassfotboll sen och därefter ska jag och Ellie köpa med kvällsmat (sushi?) hem till oss alla och sen får det bli soffmys och film. Skönt att få lite egentid med barnen ibland. Sen tror jag inte att Alice och Kevin kommer umgås så mycket, men Ellie och Saga är nog mer benägna 😁
En gammal vän hörde av sig. Jag fascineras över hur vissa kan stå i kulisserna och tyst observera för att sen höra av sig när jag vacklar. Så oskyldigt började skicka roliga reels och sedan fick jag reda på att personen tyckte jag behövde få skratta när jag är nedstämd. Personen i fråga säger sig vara narcissist men jag tror inte det är den diagnosen hen ska kasta sig med. En narcissist hade inte gjort en sån sak utan baktanke eller egen vinning. Tack för skratten!
Nej, nu ska jag samla mina krafter lite och sedan ta tag i alla måsten. Glad att jag gjorde skoluppgiften redan i helgen så jag slapp göra det idag när man inte håller ihop.
#broderauttexten