neverletmego

Jag älskar när man åker på dessa vägar som kantas av höga berg och när man tittar över kanten, stupar ravinen ner alldeles intill.

Vandringsleden börjar vid denna vackra bro. Vattnet kommer från bergen och det är samma vatten som vi kommer följa och möta i en liten sötvattensjö innan den letar sig ut i havet.

Den börjar tacksamt med en bred grusväg och knappt märkbar lutning. Läste folks recensioner och är väldigt benägen att hålla med: vandra leden MOTSOLS!! På så vis får du den absolut bästa utsikten när du vandrar. Annars kommer du bara vilja gå baklänges och det är farligt ;)

Solen sken men det blåste rätt mycket. Gjorde inte så mycket alls, utan blev bara behagligt I värmen.

Än är det inte för sent för att det ska blommas.

...Och man passerar en del olivodlingar...

Klart att det ska finnas kapell...

Och vackra träd...!

Sakta men säkert tar man sig högre och högre och tillsut får man syn på forsen igen (även om man hör den så gott som hela tiden)

Högre o högre...

Plötsligt får man syn på vårt mål. Vi ska bort ner till stranden och bada i den iskalla sötvattenssjön och sen i havet  :)

Tillsut kommer man fram till en parkering uppe på toppen där alla som inte valt att vandra parkerar. Typ alla alltså. Då ska man med en miljard andra turister försöka klättra ner för stentrappor ända till botten av ravinen. Finns små "balkonger" längs vägen man kan stanna och fota vid, men har man vandrat har man förmodligen redan tagit de vackraste bilderna.

Väl nere så kommer man ut precis där sötvattnet letar sig ut i havet. Till vänster ligger sedan en lummig liten skog och en Taverna som säljer enklare rätter, drycker o snacks. 

Vi passade på att äta lunch i form av Dakos och frappe.

Jag rekommenderar att du gör såhär: klättra ner för trappan, svida om till badkläder, släng dig först i denna lilla sjö. Detta kommer definitivt att svalka av dig! Därefter sinnar du tillbaka till stranden, springer över den och kastar dig i havet. Kommer kännas fantastisk!

Det finns en härlig palmskog här man kan vandra runt i. Svalkande skugga varma dagar...

Där ska vi klättra upp när vi ska tillbaka. Jag tänkte att det såg inte så farligt ut. Men jag skojade bara. Bakom där finns ett brandhärjat område med brantare stigning upp till toppen. Massor av lös sten nu också, så man får se sig för.

En liten bit upp. Här syns sjön till höger och längst bort på stranden strömmar den ut. Har man småbarn får man vara beredd på att det är rätt strömt där det rinner ut så de inte ramlar. Där vattnet rinner ut går vägen där vi kom ner, ända upp till toppen.

Vi har en speciell vandringspris där kartor och stigar är utmärkta och GPS:en visar precis vart du ska. Det stod i kommentarerna från andra vandrare att stigen förvisso var helt överväxt och det var fasen ingen överdrift. Överallt dessa taggiga buskar! Vi kollade kartan flera gånger och med GPS och vi var rätt. Och ja, där fanns en stig där under allt det vassa och stickiga. Så vi kämpade på så blodet rann om oss!

Efter jag tagit denna bilden såg jag att andra benet faktiskt såg värre ut. Men vi har första hjälpen i ryggen, så vi tvättade/spritade av alla såren när vi kommit ut från alla snår för att sedan kliva igenom en grind och kunde läsa följande

Hade det suttit en sådan från andra hållet på leden så hade jag hellre valt en annan väg än att promt klämma mig igenom taggbuskar i en kilometer. 

För uppenbarligen har de dragit om leden, men det syntes inte när man kom från andra hållet.

Efter detta äventyr beslutade vi oss för att åka upp till den gamla träbron jag skrivit om tidigare för att möta min rädslor.

Denna gången tog jag mig över och filmbevis ligger på sociala medier  ;)

Och även här finns spännande vandringsleder!

Det blev dock en tidig dag igår då Robin inte mådde så bra. Fick i oss lite indiskt innan vi tog kvällen ändå. Kan inte bara äta Grekiska godsaker ;)

Men nu är det ny dag och nya äventyr!