Skulle vilja skriva en hyllning

Till livet.
2017. Ett år som.... Många skulle kalla det ett skitår. Men... Jag vill inte låta mig dras ner i negativa strömmar. Jag vill belysa det positiva! Som alla nya bekantskaper. Som alla viktiga läxor. Jag gör saker idag jag inte trodde jag skulle klara. Jag har träffat människor som lärt mig om mig själv o livet. O en extra shoutout till finaste vännen Daniel som kommer drygt 55 mil för att sparka in dörren o slita ut mig ur min bekvämlighetszon. "Du kan inte göra såhär!". Vem som helst annars o jag hade legat med svår ångest i flera dagar. Tack Daniel för allt du lärt mig, för du är onekligen den som lärt mig mest. Jag kommer alltid vara dig evigt tacksam. Och tack för alla bra trucker-tips :)
Gamla bekantskaper är återupptagna. Älskade Erica, Hannah, Kalle o Håkan. Håkan var alltid så brutalt ärlig o sa sånt jag inte ville höra, men behövde. Håkan är kaffe o att sjunga högt o djupa samtal om livet o universum. Erica, Hannah, Håkan, Kalle o Björning är de där vännerna som man tar vid där man avslutade o allt är som det ska. Älskade, underbara vänner ❤
Men plötsligt kommer en punkt i livet där allt är avgörande. Där allt är kaos o stormens öga på samma gång. Där skärpan blir klar o pusselbitarna hamnar på plats. Ibland kommer livet med sina bitchslaps som ibland sårar o gör ont o som ibland får en att kvickna till & man får den där aha-känslan. Självklart! Det är detta livet handlar om.
Åter igen inser jag vad viktigt det är med intellektuella orgasmer. Sex o ytliga attribut i all ära, men kan vi prata i timmar om allt o ingenting så är det ovärderligt. Kan vi prata prutthumor o kvantfysik, livet o döden. Då är du rätt. Finns den djupa attraktionen så kommer resten automatiskt. Man synkar varann. Och man behöver inte vara perfekt. Har du ett beautiful mind, så är du så vacker även utåt. För jag ser din själ. Vill du sen förbättra dig själv av rätt anledningar så stöttar jag dig. O du stöttar mig. Den äkta kärleken lyfter o stärker. Den har ingen anledning att tvivla eller vara orolig. 
Jag börjar fatta grejen. Den där villkorslösa. Det där att man är med varann för att man vill. För att själarna dras till varann som magneter. Som om lagarna upphör att gälla o livet liksom bara sker. Det materiella är inte viktigt över huvud taget. För man finner en trygghet. Känslan av att "du vill mig inget ont". En bästa vän. Jag ska förtydliga; detta händer både inom kärlek o vänskap. Det finns de jag skulle böja mig bakåt för tills ryggen går av för att ni är viktiga för mig. Ditt välmående är viktigt för mig. Att jag går ifrån det som är mina rutiner är ett tecken på att jag bryr mig... Som att skippa min sömn för att att sitta o lyssna på dig. Hur du mår. Vad du känner. Eller bara sitta tysta i ett samförstånd. Hålla om dig o få dig att känna att everything's gonna be ok. Det löser sig. I've got your back. Vi ger o tar på lika villkor.
Dagen efter julafton. Mysmorgon med mina flickor där vi kanske sov lite för länge. Sett en film nu på morgonen, kramats massor o pratat. Saga är jättesjuk så nu får hon vara min bebis❤ Ellie ska o fira en andra julafton med pappa o kusiner. Jag ska städa, tvätta o göra sånt man måste. I morgon är det jobb igen. Längtar :)
Lördag o jag fick köra direktare för första gången. Aldrig fått upplärning på det, visste inte hur man bör tänka men jag löste problemet o körde ut varor direkt till Karlskoga o Kristinehamn innan jag tillslut fick lossa det sista på OT Karlstad med alla roliga medarbetare där!😁

Fredag o finkörning. Bil o släp med A-pall som jag lastat i Karlstad till OLW i Filipstad. Därefter tillbaka till Karlstad, lasta upp bara bil med rullburar till Västerås. Mysdag. Måste tacka Robin att jag slapp Bro ändå fast man tyvärr missade Daniel som för en gång skull skulle varit där. Hade aldrig pallat en Bro tur o sen dagen efter med en direktare med de förseningarna som var på lördagen.

Kommentera här: